Berättelsen om Solidar som seriekonst

I sitt forskningsprojekt har Gunnar Krantz utforskat den svarta linjens egenskaper i tecknade serier. och jobbat ett halvår med risografi som ett nytt sätt att skapa serier. Resultatet blev 95 bilder i A2-format om Kooperativa förbundet och Konsum, som i Malmö hette Solidar och vars första butik öppnades 1908 på Möllevångstorget 5.

–Jag var nyfiken på hur det såg ut i Malmö under 1940- till början av 1960-talet. Skulle jag genom tecknandet och tryckmetoden kunna hitta fram till något, säger Gunnar Krantz, konstnärlig professor vid Malmö universitet.

41 butiker bara på Möllevången

Tre områden valdes ut. 1958 fanns det bara i distrikt Möllevången 41 Solidarbutiker inklusive en restaurang och ett konditori, i Ellstorp 11 och i Augustenborg 15 – inklusive en centraltvätt och ett konditori. Solidarskyltar präglade stadsbilden.

– Många känner till Domus och blåvita produkter, men man kopplar det kanske inte till Solidar - det är något från en svunnen tid, säger Gunnar Krantz.

Gunnar Krantz har cyklat runt till adresserna, fotograferat och tecknat miljöerna. Sedan har han jämfört med gamla foton och dokument. Materialet har han använt i affischutställningen där risografi innebär att lager läggs på lager.

Många känner till Domus och blåvita produkter, men man kopplar det kanske inte till Solidar - det är något från en svunnen tid.

Gunnar Krantz

Människor, dokument och reklambilder

Fram tonar mångfacetterade planscher med gamla logotyper, teckningar, grafik från årsböcker, människor och reklambilder. När dessa olika lager skickas från datorn till tryckpressen händer oväntade saker.

– Jag ser bara en svartvit bild åt gången på skärmen. Varje lager är en separat bild, saker hamnar utanför och exakt hur det blir vet jag inte. Jag har lärt mig att släppa kontrollen och lita på slumpen, säger Gunnar Krantz.

Konsumentföreningen Solidar var en del av folkhemsprojektet, som kund fick man återbäring Gunnar Krantz minns hur hans föräldrar satt och räknade återbäringskvitton från kooperationen. Det fanns en annan närhet och trohet till den lokala butiken.

– Det finns en intressant dubbelhet: Å ena sidan ville kooperationen göra något bra för människor, hålla igen priser och inte sätt folk i skuld. Å andra sidan ledde systemet till att man tvingades rationalisera och blir mer storskaliga genom att bygga varuhus.
Domus vid Triangeln byggdes 1958. Senare kom Obs, nu Burlöv Center. Bilen blev viktig. Närheten gick förlorad.

En av Malmös största arbetsgivare

Solidar var en av Malmö största arbetsgivare. Bland det första Malmösonen Per Albin Hansson, som jobbat som springpojke inom kooperationen, gjorde som försvarsminister var att lägga ner Kronprinsens Husarer som satts in mot strejkande arbetare. Solidars möbelbutik flyttade in i kasernerna. När de revs byggdes skyskrapan Kronprinsen. En symbol för en ny tid.
En annan parallell historia ligger bakom namnet på utställningen: Solidaroperan. Emil Olsson var på 1940-talet både VD för Solidar och ordförande i kommunfullmäktige och var en av de drivande bakom bygget av Malmö stadsteater 1944.

– Att han och övriga parter kunde bestämma det mitt under kriget är svårt att förstå. Det fanns en enorm kraft i Malmö då, säger Gunnar Krantz.

Med projektet vill han undersöka det som vi tar för givet: varför saker och ting ser ut som de gör.
– Allting har skapats av någon som haft en idé och en ideologisk övertygelse. Det är Intressant att plocka fram vad som finns kvar av det i dag. Vad det kan lära oss, vad var bra och vad var mindre bra, säger Gunnar Krantz.