Presentation

Forskningsområden

Hälsofilosofi, dvs. teorier om hälsa och sjukdom, folkhälsovetenskapens filosofi och etik, makt, egenmakt (empowerment) och deltagande, arbetsförmåga, validitetsfrågor vid mätning av hälsa och arbetsförmåga samt filosofiska frågor rörande psykoterapi.

Pågående forskning

Min nuvarande forskning rör ett par relaterade områden, dels makt, dels deltagarorienterad forskning. När det gäller makt arbetar jag med att definiera begreppet i dess olika varianter och samtidigt kartlägga både maktens olika former och vad som bidrar till någons makt. Detta arbete är en fortsättning av det jag tidigare gjort kring egenmakt (se nedan). Även deltagarorenterad forskning tar sin utgångspunkt i egenmakt, och jag arbetar med att klargöra de filosofiska och etiska grunderna för denna forskningsinriktning.

I samband med utredningen av begreppet ”makt” undersöker jag i vilken mån forskare har eller utövar makt över forskningsdeltagare, och om det i så fall är moraliskt problematiskt (vilket ofta hävdas) och om, eller hur, denna maktutövning skulle kunna undvikas.

Min pågående forskning handlar, slutligen, också om begreppet ”återhämtning” inom psykiatrin, inte minst dess betydelse för den riktning som kallas recovery movement.

Tidigare forskning

I min avhandling analyserade och definierade jag begreppet ”psykisk hälsa” (Mental Health: A Philosophical Analysis). En hel del av min forskning efter disputationen tar avstamp i denna analys. Inte minst har jag i ett antal artiklar utvecklat en pluralistisk teori om (fysisk, psykisk, social) hälsa. I samband med det har jag också diskuterat hur hälsa kan inlemmas i teorin om capabilities. Mitt intresse för hälsa har även lett till en diskussion om relationen mellan sjukdomsprevention och hälsopromotion (hälsofrämjande arbete).

Mycket av min tidigare forskning har rört egenmakt. Jag har dels utrett själva begreppet, dels diskuterat etiska aspekter av egenmakt i relation till hälsopromotion och folkhälsoarbete. Detta har gjorts i en kontext där jag intresserar mig för folkhälsoarbetets filosofiska grunder, och i samband med det försöker jag också besvara vilka hälsoarbetes specifika mål skulle kunna vara.

Ett annat område jag fördjupat mig i rör människors arbetsförmåga. Jag har diskuterat dels hur man skulle kunna definiera begreppet arbetsförmåga, dels hur man skulle kunna utvärdera i vilken grad en person har arbetsförmåga. I samband med den senare punkten har jag också (ur validitetssynpunkt) studerat och kritiserat några befintliga instrument som syftar till att mäta arbetsförmåga.

Slutligen har jag fördjupat mig i några grundläggande filosofiska frågor inom psykoterapin. Jag har diskuterat begrepp som ”kongruens” och ”empati”. Jag har också ägnat mig åt att utreda vad psykoterapi är, dvs. hur psykoterapi skall avgränsas från andra likande verksamheter, och vilka psykoterapins mål är. I det sammanhanget har jag även intresserat mig för validitetsfrågan när det gäller mätning av psykisk hälsa.

Publikationer

Aktiviteter