Alatalo, Tarja (red.) (2019). Läsundervisningens grunder. Andra upplagan Malmö: Gleerup. (ca 100 sidor, i samråd med kursledaren)
Broms, Cecilia (2020). Lyssläsning i relation till läsförståelse-En explorativ studie kring yngre elevers upplevelser av att läsa med öronen med texten framför sig, i jämförelse med att läsa med ögonen. Examensarbete i fördjupningsämnet svenska, Malmö universitet. (tillgänglig via internet). (32 s.)
Edvardsson, Jenny; Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2023). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (114 s.)
Eskild, Hilde & Hambro, Benedicte (2005). Snick och snack: en praktisk bok om muntligt berättande. 1 uppl. Stockholm: Liber (192 s.)
Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (168 s.)
Lindholm, Anna (2019). Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet. (Diss.) Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 38. Göteborg: Göteborgs universitet (166 s.)
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. 2. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (152 s.)
Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (37 s.)
Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Stockholm: Skolinspektionen. (finns tillgänglig via internet) (46 s.)
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019). Stockholm: Skolverket. (finns tillgänglig via internet)
Wedin Åsa (2016). Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet. Stockholm: Skolverket. (finns tillgänglig via internet) (11 s.)
Westlund, Barbro (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Mellanstadiet. Stockholm: Natur & Kultur. (262 s.)
Öberg, Helena & Lidström, Kristina (2015). Din tur, Adrian. Stockholm: Mirando. (64 s.)
Kursplaner i svenska och svenska som andraspråk, aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur tillkommer.
Svenska för lärare åk 1-6, I
Om kursen
Kursen vänder sig till dig som undervisar eller vill undervisa i svenska årskurs 1-3, 4-6.
Kursen ges på halvfart, distans men har fyra fysiska träffar per termin på campus. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform. Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning.
Kursen är den andra av två fristående kurser som tillsammans motsvarar svenska 30 hp med inriktning årskurs 1–6. KS268F Svenska för lärare åk 1-6, I, 15 hp ges på vårterminer och KS269F Svenska för lärare åk 1-6, II, 15 hp ges på höstterminer. Kurserna bygger på varandra och måste läsas i progression.
Kurserna kan användas för utökad behörighet om du redan har en lärarexamen som är relevant för aktuella årskurser. Var uppmärksam på att behörighet att undervisa i ett ämne efter en kompletterande utbildning, utöver utbildningens omfattning, även beror på vilka årskurser/skolform en lärares examen är avsedd för.
Beslut om utökad behörighet fattas av Skolverket. Läs mer om utökad behörighet på www.skolverket.se, Regler och ansvar, Lärar-och förskollärarlegitimation.
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om språk, språkutveckling och socialisation samt centrala svenskämnesdidaktiska begrepp. Ett annat syfte är att studenten ska utveckla förståelse för grundläggande teorier om läs- och skrivutveckling i olika åldrar, med fokus på yngre elever (1-6).
I kursen behandlas de olika svenskämnenas traditioner, historia och utveckling. Vidare studeras språk, språkutveckling och olika sätt att socialiseras in i skriftspråklighet. I kursen behandlas också olika ämnesuppfattningar, för ämnesområdet centrala ämnesdidaktiska begrepp och olika sätt att se på läs- och skrivundervisningen i en kulturellt heterogen skola.
Kursen handlar även om hur man som pedagog kan skapa en språkutvecklande skolmiljö där lekens, berättandets, skönlitteraturens och andra texters språk- och kunskapsutvecklande potential beaktas för att möta barn med olika förutsättningar och behov. I kursen läser studenten olika texter, och i dialog med andra tolkas och diskuteras dessa.
Analys och bedömning av elevers muntliga och skriftliga textproduktion i ett första- och andraspråksperspektiv diskuteras och i samband med detta hur den fortsatta språkutvecklingen kan stödjas.
I kursen ingår processorienterat skrivande som en del i det egna lärandet.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet.
Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.
Urval
34% gymnasiebetyg - 34% högskoleprovet – 32% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
