Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp
Abdulhakim, Shawqy (2017). Alhekayat Alsha-‘beya Al-‘rabeya. UK: Hindawi Foundation CIC. (187 s.)
Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla böcker (293 s).
Henricsson, Ola. Lundgren, Michael (2016). Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum. Lund: Studentlitteratur. (179 s.)
Herlitz, Karin (2021) Skönlitteratur i undervisningen. Falkenberg: Whip Media (94 s.)
Najib, Ahmed (2000). Al- madmûn fi adab al-atfal. Dâr al-fikr al-‘raby- Massr. (Valda delar i samråd med kursledare ca 100 s.)
Nilsson, Jan (2008). Vilja och våga, temaarbete i grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur. (136 s.)
Reynolds, Kimberley (2014). Children’s Literature. UK: Hindawi Foundation for Education and Culture. Oxford University. (135 s.) Arabic Language Translation.
Valbar litteratur ca 200 sidor
Litteratur och förståelse, 15 hp
Abdelghany, M.Khaled (2021). Tholatheyat Altareekh Wa Alwaqe‘ Wa Alramz- Qira’ fi Aa-‘mal Naguib Mahfouz.UK: Hindawi Foundation C.I.C. (161 s.)
Alsa-‘dawy, Nawal (2017). Alwajh Ala-‘ ry Lelmara’a Al-‘rabiya. UK: Hindawi Foundation C.I.C. (209 s.)
Alaa, Al-aswany, (2004). Omarat Ya‘qobian. Kairo: Dar Al.Shrouk. (231 s.)
Al-San‘osy, Se-‘od (2012). Saq Albambo. Beirut: Al-Dar Al-‘rabiya lel-‘elom Alnasheron (231 s.)
Alwakil, Saeed (2021). Kayfa Naqra’ Aladab Alriwa’y. Kairo: Dar Alroba Lel Nashr Wa Altawzia. (189 s.)
Assfor,Gaber (2019) Zaman Alqas. Sh -‘r Aldonya Alhaditha. Kairo: Aldar Almaesriya Al-lobnanenya (355 s.)
Diab, Henry (red.) (2001). En doft av mynta. Noveller av kvinnliga arabiska författare. Bayrût: al-Mu’assassah al- Arabiyah. (121 S.)
Hamdy, Khawla (2012). Fi qalby ontha -‘ebriya. Kairo: Kayan publishing (717 s)
Hussein, Taha (2013). Naqd wa Islah, Hindawi organisation. (178 S.)
Idris, Yusuf (1958). Hadethat Sharaf. UK: Hindawi Foundation C.I.C. (73 S.)
Jönsson, Maria och Öhman, Anders (2015). Litteratur och läsning, litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Valda delar i samråd med kursledare (ca. 160 s)
Mahfouz, Najib (1961). Alles wa Alkelab. Kairo: Maktabet Masr. (143 s.)
Dessutom tillkommer ca 500 sidor skönlitterär text på arabiska och översatt litteratur.
Arabiska med didaktisk inriktning II
Om kursen
Kursen riktar sig särskilt till lärare i modersmål arabiska och moderna språk arabiska, men också till alla som är intresserade av hur litteratur kan användas pedagogiskt.
Är du fascinerad av arabisk litteratur och dess rika berättartradition? Vill du fördjupa din förståelse för hur litteratur speglar historiska och samhälleliga förändringar? Då är denna kurs perfekt för dig!
Med ett didaktiskt perspektiv utforskar vi arabisk litteratur genom att läsa verk av kända arabiska författare som skildrar sina egna samhällen, samt författare med arabiskt ursprung som immigrerat till andra länder. Vi analyserar hur deras berättelser gestaltar frågor om identitet, jämställdhet och integration och hur dessa teman kan användas i undervisningen. Ett särskilt fokus ligger på barn- och ungdomslitteratur och dess betydelse för att utveckla barns och ungas språkliga och kulturella kompetens.
Välkommen till en inspirerande kurs där litteraturen öppnar dörrar till nya perspektiv och djupare kunskap!
Kursen ges på distans och har webbaserade träffar på fasta tider (minst 3- 4 webbaserade träffar i varje delkurs) samt en fysisk träff på campus.
Kursen är en av tre fristående kurser som tillsammans motsvarar Arabiska med didaktiska inriktning 90 hp. KS275F Arabiska med didaktisk inriktning I, 30 hp ges vårterminer. KS274F Arabiska med didaktisk inriktning II, 30 hp ges på höstterminer och KS276F Arabiska med didaktisk inriktning III, 30 hp.
Kurserna måste läsas i progression.
Kurserna kan användas för utökad behörighet om du redan har en lärarexamen som är relevant.
Beslut om utökad behörighet fattas av Skolverket. Läs mer om utökad behörighet på www.skolverket.se, Regler och ansvar, Lärar-och förskollärarlegitimation.
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om arabisk litteratur i en historisk och samhällelig kontext samt kunskaper om barn- och ungdomslitteraturens betydelse för barns och ungdomars språkliga och kulturella kompetens. Kursen syftar dessutom till att studenterna ska vidareutveckla sin förståelse för lärande för hållbar utveckling, språkfärdighet i arabiska och sin didaktiska kompetens för pedagogisk verksamhet.
Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp
Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp, behandlar barn- och ungdomstexter utifrån ett vidgat textperspektiv i ämnesövergripande och tematiska sammanhang. Dessa texter bildar utgångspunkt för olika sätt att nalkas förhållandet mellan förståelse och språkutveckling. Litteraturen som central källa till upplevelse och kunskap i pedagogiska sammanhang lyfts fram. I delkursen introduceras litteraturvetenskapliga begrepp och analysverktyg för förståelsen av texters innebörd och uppbyggnad. I delkursen belyses barn- och ungdomslitteratur som inslag i undervisningen med utgångspunkt i skolans styrdokument och i förhållande till de globala målen för hållbar utveckling. Olika estetiska uttrycksformer som stöd för elevers språk- och identitetsutveckling presenteras.
Litteratur och förståelse, 15 hp
Litteratur och förståelse, 15 hp, behandlar utvecklingen av den moderna arabiska litteraturen. Den historiska utvecklingen av litteraturen och de influenser som påverkat den studeras genom läsning och diskussion av några representativa romaner, noveller och utvalda dikter vid sidan av artiklar, essäer och andra verk inom litteraturhistorien. De lästa texternas användning i undervisningen uppmärksammas. Dessutom behandlas litteraturvetenskapliga termer och begrepp. Under delkursen arbetar studenterna också med eget processorienterat skrivande.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: KS271F Arabiska med didaktisk inriktning I (godkänd)
Urval
34% gymnasiebetyg - 34% högskoleprovet – 32% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
