Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Studentlitteratur. (Kap 1, 2, 4-9, 11, 14 och 19) (204 s)
Ehdwall, Dana Seifeddine & Wickman, Per-Olof. (2018). Hur lärare kan stödja andraspråkselever på gymnasiet att tala kemi. Nordic Studies in Science Education, 14(3), 299-316.
Ideland, Malin (2012). Naturvetenskapens kultur. I Ideland, Malin och Malmberg, Claes (red): Naturvetenskap och yngre barn. Malmö högskola. (12 s)
Kouns, Maria. (2015). Smågruppssamtal i NO-undervisningen. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 6 . Skolverket. Tillgänglig via internet. (ca 25 s)
Lundegård, Iann; Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik. Studentlitteratur (210 s)
Nelson, Johan (2012). Naturvetenskaplig kunskapsproduktion. I Ideland, Malin och Malmberg, Claes (red): Naturvetenskap och yngre barn. Malmö högskola. (12 s) Tillgänglig via internet.
Nygård Larsson, Pia (2015). NO-ämnenas texter och texttyper. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 4. Skolverket. Tillgänglig via internet. (14 s)
Olander, Clas. (2015). Ordförråd och begreppsutveckling. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 3. Skolverket. Tillgänglig via internet. (ca 13 s)
Pleijel, Håkan (2022) Ekologi. En introduktion. Gleerups (240 s)
Utöver ovanstående tillkommer litteratur från olika kompletterande källor motsvarande ca 200 sidor.
Biologi för ämneslärare: Ekologi
Om kursen
Kursen riktar sig till lärare som vill undervisa eller undervisar i biologi, årskurs 7–9. Kursen handlar om alltifrån cellen och dess organeller, till individen och individens relation till miljön. Vidare behandlas materias kretslopp och energins betydelse för ekosystems existens. Andra begrepp som behandlas är näringskedja, näringsväv, succession och biologisk mångfald samt typiska arter för svenska ekosystem. Mycket relateras till samspelet mellan natur, samhälle och människa. Kursens didaktiska innehåll rör bl a uteundervisning. Språket och kunskapsutveckling behandlas.
Kursen ges på helfart, campus och innehåller varierande arbetsformer som utgörs av exkursioner, laborationer, föreläsningar, seminarier, arbete i grupp och individuellt mm.
Kursen är en av tre fristående kurser som tillsammans motsvarar Biologi 45 hp för lärare i grundskolans åk 7–9. Kurserna NM201F Biologi för ämneslärare Ekologi, 15 hp och NM202F Biologi för ämneslärare Människa och hälsa, 15 hp ges på höstterminer. Kursen NM203F Biologi för ämneslärare Genetik och evolution, 15 hp ges på vårterminer. Kurserna samläser med Ämneslärarprogrammet åk 7–9 och kan läsas utan inbördes ordning.
Kurserna kan användas för utökad behörighet om du redan har en lärarexamen som är relevant. Beslut om utökad behörighet fattas av Skolverket. Läs mer om utökad behörighet på www.skolverket.se, Regler och ansvar, Lärar-och förskollärarlegitimation.
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om ekologiska processer, om samspelet mellan natur, samhälle och människa, samt didaktiska kunskaper om hur man kan främja elevers förståelse för ekologi och hållbar utveckling för att kunna undervisa i ämnet.
Kursens ämnesinnehåll rör växter och algers fotosyntes och uppbyggnad. Vidare behandlas materias kretslopp, där uppbyggnad av organismer och nedbrytning av döda organismer, via fotosyntesen respektive cellandningen, är viktiga processer. Energins betydelse för ekosystems existens och energins omvandlingar vävs in. Andra begrepp som behandlas är näringskedja, näringsväv, succession och biologisk mångfald samt typiska arter för svenska ekosystem. Evolution och evolutionsprocessen introduceras. Ovanstående relateras till samspelet mellan natur, samhälle och människa under olika tidsperioder samt med koppling till bl.a ekosystemtjänster, hållbar utvecklig, jordbruk och urban ekologi.
Kursens pedagogiska och didaktiska innehåll rör undervisningsplanering i vilken uteundervisning och naturvetenskaplig forskningsmetodik, styrdokument och begreppsförståelse problematiseras. Språket i samtal, och facklitteratur samt deras betydelse för kunskapsutveckling behandlas.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Biologi 2, Kemi 1, Matematik 3b eller Matematik 3c eller Matematik C, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6
samt förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 7-9, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.
Urval
34% gymnasiebetyg - 34% högskoleprovet – 32% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
