Ämnesdidaktik: Perspektiv på forskning NM615F

Fristående kurs, avancerad nivå

15 hp

Distans | kvällstid | 50%

1 september 2025 - 18 januari 2026

Anmälan öppnar 17 mars

Om kursen

Denna kurs vänder sig till dig som är yrkesverksam ämnes- eller grundlärare. Kursen kan läsas som en del i en masterutbildning inom huvudområdet ämnesdidaktik, men även som fristående kurs. Kursen ger perspektiv på forskning inom ämnesdidaktik och är uppbyggd av tre delkurser. Den första delkursen behandlar forskningsmetoder, den andra analys av forskningsöversikter och den tredje arbete med en egen kortare forskningsöversikt.

Att läsa en masterutbildning är en möjlighet att spetsa din kompetens och lära dig mer inom ett specifikt ämnesområde. Utbildningen består av fristående kurser som du behöver söka termin för termin. För att i slutändan kunna ta ut en examen är det viktigt att du söker och läser kurser inom ett och samma huvudområde.

Kursen erbjuds på distans med några campusträffar. Undervisningen ges på tisdagskvällar. Ibland gäller enbart zoom, ibland även möjlighet att delta på undervisningen på plats på campus (så kallad hybridundervisning). Vissa träffar, exempelvis seminarier och examination, kan komma att ges enbart på campus.

I masterutbildning inom huvudområdet ämnesdidaktik ingår denna kurs NM615F Ämnesdidaktik: Perspektiv på forskning, 15 hp liksom kursen\ NM619F Ämnesdidaktik: Teoretiska perspektiv på ämnesdidaktiskt arbete\. Dessa båda kurser läses i valfri ordning. Kurserna \NM615F\ samt NM619F är behörighetskrav inför kurs NM617F Ämnesdidaktik: Självständigt arbete för masterexamen, 15 hp.

Kursinnehåll

Delkurs 1.

Delkurs 1 behandlar forskningsmetoder som används inom ämnesdidaktisk forskning. Kursen tar vidare upp olika forskningsmetoder och studenten reflekterar kritiskt över metodvalets betydelse för att genomföra ämnesdidaktiska studier och bidra till forskningsområdet. Särskild tonvikt läggs vid ansatser, metoder och etiska frågor som rör praktiknära forskning.

Delkurs 2.

I delkurs 2 undersöks olika vetenskapliga texter; både gemensamma och individuellt valda ämnesdidaktiska kunskaps-, litteratur- och forskningsöversikter. Dessa texter analyseras kritiskt med avseende på innehåll och form, syfte, funktion och användning. Särskilt fokus läggs på diskussion av teoretiska perspektiv, metodval och forskningsetiska frågor.

Delkurs 3.

Inom ramen för delkurs 3 fokuseras förmågan att söka, värdera och motivera vald forskningslitteratur utifrån teoretiska, metodologiska och etiska aspekter.

Vidare fokuseras förmågan att kategorisera, tematisera, syntetisera och kritiskt värdera forskning samt att författa en egen forskningsöversikt inom ämnesdidaktik.

Kursplan höst 2025

Tidigare kursplaner

Behörighet och urval

Behörighetskrav

Godkänd kurs: Ämnesdidaktik: Kunskapsområde och forskning, 7,5 hp

godkänd kurs: Ämnesdidaktik: Vetenskapsteoretiska traditioner och metodologi, 7,5 hp

godkänd kurs: Ämnesdidaktik: Forskningsmetodisk fördjupning, 7,5 hp

godkänd kurs: Ämnesdidaktik: Självständigt arbete, 15hp

eller

ämneslärarexamen 240 hp - 330 hp på avancerad nivå

eller

grundlärarexamen 240 hp på avancerad nivå

eller

lärarexamen 240 hp - 330 hp på avancerad nivå

eller motsvarande examina.

Urval

100% högskolepoäng

Kurslitteratur

Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1.

Gericke, Niklas; Hudson, Brian; Olin-Scheller, Christina & Stolare, Martin (2018). Powerful knowledge, transformations and the need for empirical studies across school subjects. London Review of Education, 16(3), 428-444. (17 s)

Green, Judith L.; Camilli, Gregory & Elmore, Patricia B. (red.). (2006). Handbook of complementary methods in education research. Routledge. (ca 60 s; val i samråd med lärare)

Osbeck, Christina; Ingerman, Åke & Claesson, Silva (red.) (2018). Didactic classroom studies: a potential research directio. Nordic Academic Press (e-bok open access) (ca 80 s; val i samråd med lärare)

Rönnerman, Karin (2018). Vikten av teori i praktiknära forskning: Exemplet aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer. Utbildning & lärande, 12(1), 41–55. (15 s). Finns online.

Sjöström, Jesper & Tyson, Ruhi (2022). Didaktik för lärande och bildning. Liber. (ca 50 s; val i samråd med lärare)

Timmermans, Stefan & Tavory, Iddo (2012). Theory construction in qualitative research: From grounded theory to abductive analysis. Sociological Theory, 30(3), 167–186. (20 s) Finns online.

Tracy, Sarah J. (2010). Qualitative quality: Eight ''Big-Tent'' criteria for excellent qualitative research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837–851. (15 s)

Tracy, Sarah J. (2020). Qualitative research methods: Collecting evidence, crafting analysis, communicating impact. John Wiley & Sons. s. 1–47, 82–89, 130–207 (134 s)

Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed (124 s) Finns online.

Wickman, Per-Olof; Hamza, Karim och Lundegård, Iann (2018). Didaktik och didaktiska modeller för undervisning i naturvetenskapliga ämnen. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 14(3), 239–249. (11 s) Finns online.

Artiklar och annat material kan tillkomma (högst 50 sidor)

Delkurs 2.

Hart, Christopher (2009). Doing a literature review: releasing the social science research imagination. (Reprint). Sage Publications. (230 s)

Jakobsson, Anders; Nygård Larsson, Pia & Bergman, Lotta (red.) (2022). Ämneslitteracitet och inkluderande undervisning. Studentlitteratur. (ca 50 s; val i samråd med lärare)

Krogh, Ellen (2012). Det sammenlignende fagdidaktiske projekt. I: Ellen Krogh & FredeV. Nielsen (red.), Sammenlignende fagdidaktik 2, Cursiv 9, s. 51-76. (26 s)

Nielsen, Frede V. (2011). Sammenlignende fagdidaktik: Genstandsfelt, perspektiver og dimensioner. I: Ellen Krogh & Frede Nielsen (red.), Sammenlignende fagdidaktik, Cursiv 7, s. 11-32. (22 s)

Nilholm, Claes (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Studentlitteratur. (147 s)

Nygren, Thomas; Löfstedt, Malin; Tväråna, Malin; Kramming, Kajsa; Bengtsson, Stefan; Arrhenius, Mattias & Thorp, Robert (2022). Lärarstudenters ämnesdidaktiska reflektioner i geografi, historia, religion och samhällskunskap. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, 12(2022: 3), 122-148. (27 s)

Skolforskningsinstitutet (2022). Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll – en kartläggning av undervisningsmöjligheter. Systematisk forskningssammanställning (40 s)

Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed (124 s). Finns online.

Öhman, Johan & Sund, Louise (2021). A didactic model of sustainability commitment. Sustainability, 13(6). (22 s)

Artiklar och annat material kan tillkomma (högst 50 sidor)

Delkurs 3.

Hart, Christopher (2009). Doing a literature review: releasing the social science research imagination. (Reprint). Sage Publications. (230 s)

Nilholm, Claes (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Studentlitteratur. (147 s)

Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed (124 s). Finns online.

Det tillkommer ytterligare litteratur som väljs för den examinerande uppgiften inom vald ämnesdidaktisk inriktning (högst 200 s)

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).